Uppfart i marksten i Norrköping
En uppfart i marksten är den yta på tomten som får ta mest. Bilen kör upp och ner flera gånger om dagen, hjulen vrids när man svänger in, och på vintern kommer snöskyffel, grus och tösalt från gatan. Ytan ska klara allt det utan att spåra, glida isär eller börja luta åt fel håll.
Det som bär är bärlagret. Stenen i sig fördelar bara lasten ned i krossmaterialet under, och om det lagret är för tunt eller dåligt packat syns det som hjulspår redan efter några säsonger. Hur djupt vi gräver avgörs av marken: lera kräver mer än morän, och fyllnadsmassor från husbygget kräver ofta mest av allt.
Uppfarten ska också leda bort vatten. Den ligger ofta tätt intill huset eller garaget, och ett fall som går fel några centimeter räcker för att regnvattnet ska rinna mot sockeln i stället för ut mot gatan eller en brunn. Fallet mäter vi in innan vi gräver, inte efteråt.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Inmätning av nivåer mot gata, garage och husgrund
- Urgrävning av matjord och lösa massor till fast botten
- Fiberduk där undergrunden är lera eller silt
- Bärlager av krossmaterial packat i skikt
- Sättbädd av stenmjöl eller sättsand, avdragen i jämn tjocklek
- Betongmarksten i tjocklek avsedd för biltrafik
- Kantstöd i betong, satt i fast bädd runt hela ytan
- Fogning och vibrering i två omgångar
Så går arbetet till
Platsbesök och inmätning
Vi mäter höjderna vid gatan, vid garageporten och längs husgrunden, och vi sticker i marken för att se vad som finns under gräset eller gruset. Det bestämmer både djup och fall.
Schakt
Matjord och gammal beläggning grävs bort ner till fast botten. Massorna körs bort, och botten avjämnas med fallet redan inlagt så att bärlagret får samma tjocklek överallt.
Bärlager
Krossmaterial läggs ut i skikt och packas med vibroplatta mellan varje lager. På lera läggs fiberduk först så att krossen inte trycks ner i leran med åren.
Kantstöd och sättbädd
Kantstödet sätts i betong eller fast bädd innan stenen läggs, så att ytan har något att låsa mot. Sättbädden dras av i jämn tjocklek, tunn nog för att inte ge efter.
Läggning, fogning och kontroll
Stenen läggs i ett förband som låser mot hjulens rörelse, vibreras ner och fogas. Vi kontrollerar fallet med vatten innan vi lämnar över och fyller på fogen en extra gång.
Vad som styr priset
Marken under
Lera och gamla fyllnadsmassor kräver djupare schakt, mer krossmaterial och ofta fiberduk. Det är den post som skiljer mest mellan två uppfarter som ser lika ut ovanpå.
Bortforsling av massor
Allt som grävs ur ska köras bort. Hur mycket det blir och hur nära en lastbil kan komma påverkar priset.
Stenval och mönster
Format, tjocklek och ytbehandling skiljer sig åt. Ett mönster med flera format eller kapade kanter kräver mer arbete än raka förband.
Anslutningar
Mötet mot gatan, garagegolvet och trappan ska passas in i höjd. Ju fler sådana punkter, desto mer handarbete.
Avvattning
Om vattnet inte kan ledas ut mot gatan eller till en befintlig brunn behövs en ränna eller ett nytt utlopp, och det är ett eget moment.
Vanliga misstag vi ser
Sten direkt på avjämnad gräsyta
Matjord bär inte. Den sjunker ihop när det organiska materialet bryts ner, och uppfarten får gropar och spår inom ett par år.
För tjock sättbädd
En tjock sandbädd verkar förlåtande vid läggningen men ger efter under hjulen. Det är bärlagret som ska ta upp ojämnheter, inte sanden.
Kantstöd bara där det syns
En stenyta utan mothåll vandrar ut åt det håll den är fri. Kantstödet behövs även mot gräsmatta och rabatt.
Fall in mot huset
En uppfart som lutar mot sockeln leder regnvattnet dit varje gång det regnar. Fallet ska gå bort från huset även när det kräver en ränna.
Gäller ROT-avdrag?
Nej. En uppfart i marksten räknas som markarbete på tomten och ger inte ROT-avdrag, varken när den anläggs ny eller när en befintlig uppfart byggs om. Gränsfall, till exempel om arbetet görs samtidigt som en dränering av husgrunden, är det klokt att kontrollera med Skatteverket.
Uppfart i marksten i Norrköping, Finspång och Söderköping
Vi lägger marksten i Norrköping med omnejd: i stadsdelarna och villaområdena runt staden, i tätorterna som Krokek, Kimstad och Svärtinge, ute på Vikbolandet och i grannkommunerna Finspång och Söderköping. Leran på slätten och kring Motala ström kräver en annan uppbyggnad än moränen och berget i den skogigare terrängen norr och väster om staden, och det tar vi hänsyn till redan vid platsbesöket.